Riskbedömning av arbetsmiljön – vad AFS 2023:1 kräver och hur ni gör

Vad är en riskbedömning?

En riskbedömning är att ta reda på vad i arbetet som kan göra någon sjuk eller skadad, och hur allvarligt det är. Som arbetsgivare ska ni regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall i arbetet (11 §).

Ta ett lager där truckarna kör i samma gångar som folk går, eller ett kontor där samma två personer har fått ta allt extra arbete i ett halvår. Truckarna och arbetsbelastningen är riskkällor, alltså något i arbetet som kan orsaka ohälsa eller olycksfall. Riskbedömningen svarar på vad som kan hända och hur illa det kan bli.

Enligt de allmänna råden, alltså Arbetsmiljöverkets rekommendationer om hur kraven kan uppfyllas, kan en risk beskrivas som sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall i arbetet uppstår och följderna av det. Risker kan leda till skada eller sjukdom på både kort och lång sikt. Hur allvarlig en risk är måste avgöras från fall till fall (11 §). En klämskada händer på en sekund. Ett halvår med för mycket jobb syns kanske först när någon blir sjukskriven.

Vad ska riskbedömningen omfatta?

Hela arbetsmiljön, inte bara det som går att ta på. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska omfatta alla fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön (5 §). Riskbedömningen är en del av det arbetet och behöver därför täcka alla tre.

Några exempel på vad ni kan titta på:

• Fysiskt. Buller, tunga lyft, maskiner, fordon, kemiska produkter, belysning och arbetsställningar.
• Organisatoriskt. Arbetsbelastning, arbetstider, hur arbetet fördelas och om det är tydligt vem som bestämmer vad.
• Socialt. Samarbetet i gruppen, stödet från chefen och kollegorna, konflikter och risken för kränkande särbehandling.

Enligt de allmänna råden kan kvinnor och män utsättas för olika risker i arbetet. Därför är det viktigt att synliggöra och ta hänsyn till det när ni undersöker och bedömer riskerna (11 §). Fråga er till exempel om utrustningen passar alla som använder den, och om vissa arbetsuppgifter nästan bara görs av den ena gruppen.

När ska ni göra en riskbedömning?

Både regelbundet och inför förändringar. Ni som arbetsgivare ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall (11 §). Föreskriften säger inte hur ofta. Enligt de allmänna råden beror det på vilka risker som finns i verksamheten. En verkstad med pressar och svetsning behöver sannolikt undersöka oftare än ett litet konsultkontor.

De allmänna råden nämner också varningssignaler som kan betyda att det finns risker, till exempel tillbud, alltså händelser som kunde ha lett till en skada, felhandlingar, vantrivsel och ökad korttidsfrånvaro (11 §). Märker ni något sådant behöver ni inte vänta till nästa planerade genomgång.

Riskbedömning vid förändring

När ändringar i verksamheten planeras ska ni som arbetsgivare undersöka om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall och bedöma dessa (11 §). Bedömningen görs alltså medan ändringen planeras, inte efteråt. Då är det också lättast och billigast att ändra planen.

Arbetsmiljöverket rekommenderar att arbetsmiljöarbetet bedrivs både under löpande drift och vid ändringar i verksamheten (5 §). Exempel på ändringar i verksamheten:

• nya arbetstider eller ett nytt schema,
• en omorganisation eller färre personer på ett pass,
• en ombyggnad eller flytt,
• en ny maskin, ett nytt arbetssätt eller ett nytt it-system.

Där ni har ett skyddsombud ska det delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation (6 kap. 4 § arbetsmiljölagen). Bjud därför in skyddsombudet redan när ändringen diskuteras.

Så går riskbedömningen till

Ni tar reda på vad som kan hända, bedömer hur illa det kan bli, skriver ner det och bestämmer vad som ska göras. Föreskriften anger ingen viss metod, så stegen nedan är vår rekommendation.

1. Bestäm vad som ska bedömas och vilka som deltar. Det kan vara hela verksamheten, en del av den eller en planerad ändring. Ni som arbetsgivare ska ge arbetstagarna, skyddsombuden eller arbetsmiljöombuden, studerandeskyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet (6 §). De som gör jobbet vet ofta var det skaver.
2. Undersök arbetsmiljön. Enligt de allmänna råden är dagliga undersökningar, planerade skyddsronder, mätningar, intervjuer och andra inventeringar av problem exempel på hur det kan göras. Ni kan också hämta information från sammanställningar av ohälsa, olycksfall och tillbud, från genomförda arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder, från forskning och från officiell statistik (11 §). En skyddsrond är ett vanligt sätt att undersöka den fysiska arbetsmiljön. För arbetsbelastning och samarbete fungerar samtal, arbetsplatsträffar och enkäter ofta bättre.
3. Bedöm hur allvarlig varje risk är. Gå igenom riskkälla för riskkälla och fråga er två saker: Hur sannolikt är det att något händer? Hur illa blir det i så fall? Räkna en risk som är ganska trolig och kan ge svåra följder som allvarlig. Det gäller också en risk som är ovanlig men kan sluta med dödsfall eller en bestående skada.
4. Dokumentera. Skriv ner vilka riskerna är och om de är allvarliga, se nästa avsnitt.
5. Föreslå åtgärder. Börja med de allvarligaste riskerna och bestäm vem som gör vad och när.

En enkel indelning i tre nivåer gör det lättare att prioritera. Föreskriften kräver ingen skala, så det här är ett förslag:

Nivån avgör i vilken ordning ni tar riskerna. De åtgärder som behövs ska genomföras omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt (13 §).

Oavsett vilken skala ni väljer ska det av dokumentationen framgå vilka riskerna är, och om de är allvarliga (11 §).

Så dokumenterar ni riskbedömningen

Skriv ner den, varje gång. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt. Av dokumentationen ska det framgå vilka riskerna är, och om de är allvarliga (11 §).

Kravet gäller oavsett hur många ni är. Det är lätt att blanda ihop med gränsen vid tio arbetstagare, men den gäller andra dokument, till exempel arbetsmiljöpolicyn, som ska vara skriftlig om det finns tio eller fler arbetstagare i verksamheten (7 §). Ett företag med två anställda ska alltså också ha sin riskbedömning nedskriven.

Föreskriften kräver ingen särskild mall. Enligt de allmänna råden kan det vara praktiskt att beskriva riskerna i handlingsplanen, intill de åtgärder som hör till dem (13 §). Då räcker ofta en enda tabell.

Formuleringsexempel

Riskbedömning för lagret, gjord av lagerchefen tillsammans med skyddsombudet och två truckförare.

Efter riskbedömningen kommer åtgärderna

En riskbedömning gör ingen nytta förrän något ändras. Ni som arbetsgivare ska omedelbart, eller så snart det är praktiskt möjligt, genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska dokumenteras skriftligt i en handlingsplan, där det framgår när varje åtgärd ska vara genomförd och vem som ska se till att den genomförs. Genomförda åtgärder ska kontrolleras (13 §).

Enligt de allmänna råden kan det finnas skäl att prioritera så att de allvarligare riskerna åtgärdas först. En åtgärd bör i första hand få bort eller minska risken redan vid källan. Går risken inte att undvika helt är det viktigt att skydda arbetstagarna på annat sätt, till exempel med instruktioner, stöd och handledning eller personlig skyddsutrustning (13 §). Skyddsutrustning är alltså en nödlösning, inte förstahandsvalet.

Om det finns allvarliga risker i arbetet ska det finnas skriftliga instruktioner för hur arbetet ska utföras säkert. Instruktionerna ska vara anpassade efter målgrupp och hållas aktuella (10 §). Därför spelar det roll att ni i riskbedömningen tar ställning till om en risk är allvarlig. Läs mer om handlingsplan och årlig uppföljning.

Andra föreskrifter ställer egna krav på riskbedömningen

AFS 2023:1 ger grunden, men andra föreskrifter preciserar hur riskbedömningen ska göras i vissa situationer. Arbetsmiljöförhållanden som regleras genom Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter som vänder sig till arbetsgivare ska beaktas och hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet (2 §). Två exempel:

Läs mer om gravida och ammande arbetstagare och minderårigas arbetsmiljö. Ta reda på vilka föreskrifter som gäller för just er verksamhet, så att riskbedömningen fångar upp deras krav.

Sammanfattning

Ni som arbetsgivare ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall, och när ändringar i verksamheten planeras ska ni undersöka och bedöma om de medför risker (11 §). Riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt och visa vilka riskerna är och om de är allvarliga, oavsett hur många ni är (11 §). Arbetstagarna och skyddsombuden ska få möjlighet att medverka (6 §). Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska in i en skriftlig handlingsplan, och genomförda åtgärder ska kontrolleras (13 §). Finns det allvarliga risker ska det finnas skriftliga instruktioner för hur arbetet utförs säkert (10 §).

Läs mer om AFS 2023:1 i sin helhet.