Första hjälpen och krisstöd på arbetsplatsen – kraven i AFS 2023:2

Vad är första hjälpen och krisstöd?

Första hjälpen är det som görs direkt på plats när någon skadas eller blir akut sjuk, och vägen vidare till vården. Krisstöd är omsorgen om människorna i samband med en olycka eller annan allvarlig händelse. Föreskriften definierar båda begreppen (4 kap. 3 §):

• Första hjälpen: "De hjälpåtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra vidare skadeutveckling. De åtgärder som behöver vidtas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuka personen under medicinsk vård."
• Krisstöd: "Det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser, som kan utlösa krisreaktioner."

Krisstöd kan behövas för fler än den som skadades, till exempel den som larmade eller kollegan som såg det.

Tidigare reglerades första hjälpen och krisstöd i AFS 1999:7. Sedan den 1 januari 2025 gäller 4 kap. AFS 2023:2.

Vem omfattas och vem ansvarar?

Kapitlet gäller all verksamhet som omfattas av arbetsmiljölagen, och ni som arbetsgivare ansvarar för att bestämmelserna följs (4 kap. 1 §, 4 kap. 2 §). Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att kapitlet under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivaren (4 kap. 2 §).

Det finns ingen gräns för antal arbetstagare. Vad som behövs avgörs i stället av verksamhetens art, omfattning och särskilda risker (4 kap. 4 §, 4 kap. 5 §). En verkstad med heta arbeten behöver mer än ett litet kontor.

Varje arbetsställe ska ha beredskap och rutiner

Som arbetsgivare ska ni se till att det på varje arbetsställe finns den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker (4 kap. 4 §). Mitt i en olycka hinner ingen tänka ut en plan.

Ni ska kontinuerligt följa upp att rutinerna fungerar (4 kap. 4 §). När rutinerna planeras ska de lokala samhällsorgan som kan behövas i arbetet med första hjälpen och krisstöd kontaktas. Föreskriften ger akutsjukvård, räddningstjänst och socialtjänst som exempel (4 kap. 4 §).

Vi föreslår att rutinerna besvarar frågor som dessa:

• Vem larmar, och vilket telefonnummer och vilken adress ska anges?
• Vilka kan ge första hjälpen, och finns någon av dem på plats under varje arbetspass?
• Var finns utrustningen, och vem ser till att den är komplett?
• Vem tar hand om de medarbetare som har varit med om händelsen?

Tänk också igenom hur rutinerna fungerar för den som arbetar ensam. Läs mer om ensamarbete.

Alla ska veta hur det är organiserat

Den som står närmast när något händer behöver veta vem som larmar, var förbandslådan finns och vem som tar hand om den som drabbats. Ni som arbetsgivare ska säkerställa att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstöd är organiserat på arbetsstället (4 kap. 4 §). Arbetstagarna ska också fortlöpande hållas väl förtrogna med de rutiner som gäller (4 kap. 4 §).

En rutin som bara chefen känner till hjälper inte den som står bredvid när en kollega faller från en stege. Vi föreslår att ni går igenom rutinerna när någon börjar och när något ändras, till exempel lokaler, arbetstider eller vilka som kan ge första hjälpen.

Hur många ska kunna ge första hjälpen?

Föreskriften anger inget fast antal. Som arbetsgivare ska ni se till att det finns tillräckligt många personer tillgängliga som kan ge första hjälpen på arbetsstället, med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker (4 kap. 5 §).

Ordet tillgängliga är viktigt: tre utbildade på dagtid hjälper inte vid en olycka på kvällsskiftet.

Enligt de allmänna råden bör förutsättningarna på platsen vara styrande när ni bedömer hur många arbetstagare som behöver kunskap i första hjälpen, till exempel (4 kap. 5 §):

• särskilda risker på arbetsstället
• arbetsställets storlek
• eventuellt skiftarbete
• avståndet från arbetsstället till sjukvård.

Kunskaperna och färdigheterna i första hjälpen hos dessa personer ska hållas aktuella (4 kap. 5 §). Föreskriften anger inget intervall för repetition. Vi föreslår en enkel förteckning över vilka som kan ge första hjälpen och när de senast uppdaterade sina kunskaper.

Vilken utrustning ska finnas på plats?

På alla arbetsplatser ska det finnas utrustning för första hjälpen och anslag, och där riskerna kräver det även nöddusch och ögonspolningsanordning (AFS 2023:12 6 kap. 16 §, AFS 2023:12 6 kap. 17 §, AFS 2023:12 6 kap. 18 §, AFS 2023:12 6 kap. 19 §). De kraven står i AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser, som de allmänna råden till 4 kap. 5 § hänvisar till för ögonspolning och nödduschning (4 kap. 5 §).

Utrustning och utrymmen för första hjälpen

På alla arbetsplatser ska det finnas utrustning för första hjälpen i tillräcklig omfattning. Utrustningen ska vara anpassad efter riskerna i verksamheten, vara skyltad och vara lätt att komma åt (AFS 2023:12 6 kap. 16 §). En förbandslåda bakom en låst dörr är inte lätt att komma åt.

I den utsträckning som motiveras av eventuella lokalers storlek, verksamhetens art samt de särskilda riskerna ska det också finnas ett eller flera utrymmen för första hjälpen, skyltade enligt bilaga 3 till AFS 2023:12 (AFS 2023:12 6 kap. 16 §).

Anslaget om första hjälpen

På väl synliga ställen ska det finnas anslag med uppgift om (AFS 2023:12 6 kap. 17 §):

• var det finns utrustning för första hjälpen
• vilka personer som kan ge första hjälpen
• telefonnummer till larmcentral och taxi
• adress till arbetsplatsen
• färdbeskrivning och GPS-koordinater till arbetsplatsen, om det behövs.

Anslaget ska vara utformat så att det lätt känns igen (AFS 2023:12 6 kap. 17 §).

Nöddusch

Får någon frätande ämnen på sig eller börjar det brinna i kläderna räknas sekunderna. Därför behöver duschen finnas nära och vara lätt att använda. En lättåtkomlig nöddusch ska finnas i direkt anslutning till verksamheter där det finns risk för översköljning av ämnen som kan skada huden eller lätt tas upp genom denna, brännskada eller brand i kläderna, hår eller skägg (AFS 2023:12 6 kap. 18 §).

Vägen till nödduschen får inte vara blockerad, och duschen ska vara lätt att utlösa både av stående och krypande person. Den ska ge tillräckligt med vatten för att hindra skada eller en fortsatt skadeutveckling. Vattnet ska vara av god kvalitet och normalt tempererat (AFS 2023:12 6 kap. 18 §).

Ögonspolning

Även vid ögonskador gör de första sekunderna skillnad, och därför behöver spolningen finnas nära där ni arbetar. Där det finns risk för att partiklar eller ämnen kan stänka eller på annat sätt komma in i ögonen och ge ögonskador ska det finnas en lättåtkomlig ögonspolningsanordning. Den ska normalt vara fast installerad (AFS 2023:12 6 kap. 19 §). Vid behov ska det också finnas kompletterande utrustning med ögonspolningsvätska i omedelbar närhet av den plats där arbetet utförs (AFS 2023:12 6 kap. 19 §).

Vätskan ska vara tempererad, av god kvalitet och finnas i den mängd som risken kräver. Vägen till ögonspolningsanordningen får inte vara blockerad, och anordningen ska vara lätt att utlösa och att använda (AFS 2023:12 6 kap. 19 §).

Kontroll och information

Som arbetsgivare ska ni se till att nödduschar och ögonspolningsanordningar kontrolleras regelbundet och att kontrollen dokumenteras minst en gång per halvår. Ni ska ha tillgång till dokumentationen (AFS 2023:12 6 kap. 20 §) och se till att arbetstagarna informeras om hur anordningarna ska användas (AFS 2023:12 6 kap. 21 §).

Krisstöd: chefer ska kunna planera och organisera

När något allvarligt har hänt är det chefen som behöver veta vad som ska göras. Därför ska ni som arbetsgivare se till att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att de ska kunna planera och organisera krisstödet på ett lämpligt sätt (4 kap. 6 §). Ni ska också se till att det finns beredskap och rutiner för krisstöd (4 kap. 4 §).

Krisstöd behövs i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner (4 kap. 3 §). Det kan till exempel vara en allvarlig olycka, ett plötsligt dödsfall eller en händelse med våld eller hot. Läs mer om våld och hot om våld i arbetet.

Ordet krisplan förekommer inte i 4 kap. Vi föreslår ändå att ni samlar rutinerna för krisstöd i en plan. Planen kan besvara frågor som dessa:

• Vem leder arbetet när något allvarligt har hänt?
• Hur samlas och informeras de medarbetare som berörs?
• Vilka externa kontakter finns, till exempel företagshälsovård och de lokala samhällsorgan ni kontaktade vid planeringen?
• Hur följer ni upp de medarbetare som berörts?

Så hanterar ni första hjälpen och krisstöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Första hjälpen och krisstöd hanteras som andra arbetsmiljöfrågor: ni undersöker, bedömer risker, åtgärdar och kontrollerar.

• Undersök och riskbedöm. Ni ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt (AFS 2023:1 11 §).
• Utred. Om en arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar, ska ni utreda orsakerna (AFS 2023:1 12 §). Vi föreslår att ni då också går igenom hur första hjälpen och krisstödet fungerade.
• Åtgärda och kontrollera. Ni ska omedelbart, eller så snart det är praktiskt möjligt, genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Det som inte genomförs omedelbart ska dokumenteras skriftligt i en handlingsplan, och genomförda åtgärder ska kontrolleras (AFS 2023:1 13 §).
• Instruera. Ni ska se till att alla arbetstagare har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet. Vid allvarliga risker ska det finnas skriftliga instruktioner för hur arbetet ska utföras säkert (AFS 2023:1 10 §).

Checklista för första hjälpen och krisstöd

• Det finns beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd på varje arbetsställe, med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker (4 kap. 4 §).
• Rutinerna följs upp kontinuerligt, lokala samhällsorgan har kontaktats och arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstöd är organiserat (4 kap. 4 §).
• Det finns tillräckligt många personer tillgängliga som kan ge första hjälpen, och deras kunskaper och färdigheter hålls aktuella (4 kap. 5 §).
• Chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och organisera krisstödet (4 kap. 6 §).
• Utrustning för första hjälpen finns i tillräcklig omfattning, är anpassad efter riskerna, skyltad och lätt att komma åt (AFS 2023:12 6 kap. 16 §).
• Anslaget finns på väl synliga ställen och innehåller de uppgifter som krävs (AFS 2023:12 6 kap. 17 §).
• Nödduschar och ögonspolning finns där riskerna kräver det (AFS 2023:12 6 kap. 18 §, AFS 2023:12 6 kap. 19 §), kontrolleras och dokumenteras (AFS 2023:12 6 kap. 20 §), och arbetstagarna har informerats om hur de ska användas (AFS 2023:12 6 kap. 21 §).
• Riskbedömningen är dokumenterad skriftligt (AFS 2023:1 11 §).

Sammanfattning

Som arbetsgivare ska ni se till att varje arbetsställe har den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs (4 kap. 4 §). Ni ska också se till att tillräckligt många personer som kan ge första hjälpen finns tillgängliga och att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper om krisstöd (4 kap. 5 §, 4 kap. 6 §). På alla arbetsplatser ska det finnas utrustning för första hjälpen och ett anslag på väl synliga ställen (AFS 2023:12 6 kap. 16 §, AFS 2023:12 6 kap. 17 §).

Läs mer om AFS 2023:2 i sin helhet.