Företagshälsovård – när arbetsgivaren måste anlita den enligt AFS 2023:1

Vad är företagshälsovård?

Företagshälsovård är experter på arbetsmiljö och rehabilitering som ni kan ta hjälp av. I arbetsmiljölagen beskrivs den som en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering, och de allmänna råden till 15 § återger den beskrivningen (15 §). Enligt lagen ska företagshälsovården särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser och ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (3 kap. 2 c § arbetsmiljölagen).

Sambanden är det som gör företagshälsovården användbar. Ökar sjukfrånvaron på lagret kan orsaken vara ett nytt skiftschema, en ny truck eller en arbetsledare som har fått för många medarbetare. Ryggont på kontoret kan handla om skrivbord, men också om tidspress och för få pauser. Det är den sortens helhet företagshälsovården ska kunna se.

Därför finns ofta flera yrkesgrupper i en företagshälsovård, till exempel arbetsmiljöingenjör, företagssköterska, företagsläkare, ergonom, beteendevetare och psykolog.

Motsvarande sakkunnig hjälp utifrån

Föreskriften kräver inte en viss sorts leverantör. Kravet gäller företagshälsovård, eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, och den hjälp ni anlitar ska ha tillräcklig omfattning, kompetens och resurser för arbetet (15 §). Det avgörande är alltså inte vad leverantören kallar sig, utan om hjälpen räcker för det ni behöver.

När måste ni anlita företagshälsovård?

När er egen kompetens inte räcker. Ni som arbetsgivare ska anlita företagshälsovård, eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, om det inte finns tillräcklig kompetens inom den egna verksamheten för det systematiska arbetsmiljöarbetet, eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering (15 §).

Kravet är villkorat. Föreskriften kräver inte att alla arbetsgivare har företagshälsovård. Den kräver att det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering görs med tillräcklig kompetens, och att ni hämtar den kompetensen utifrån när den inte finns hos er.

Samma tanke finns i arbetsmiljölagen. Ni som arbetsgivare ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå (3 kap. 2 c § arbetsmiljölagen). Ni ska också se till att det i verksamheten finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet (3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen).

Så bedömer ni om kompetensen räcker

Börja i det ni redan gör. Kravet gäller kompetensen inom hela verksamheten, alltså hos chefer, arbetsledare och andra medarbetare. När den inte räcker behöver ni hjälp utifrån. Ställ er några frågor:

• Kan vi själva undersöka och bedöma riskerna i alla delar av verksamheten, också arbetsbelastning, konflikter och samarbete?
• Finns det risker som kräver mätningar eller särskild kunskap, till exempel buller, kemiska ämnen eller tunga lyft?
• Vet vi hur vi gör när en medarbetare behöver anpassade arbetsuppgifter eller är på väg tillbaka efter en sjukskrivning?
• Klarar vi att utreda en olycka eller ett ärende om kränkande särbehandling på ett opartiskt sätt?
• Har cheferna de kunskaper de behöver för sina uppgifter i arbetsmiljöarbetet?

Blir svaret nej på någon fråga är det ett tecken på att den egna kompetensen inte räcker för just den delen. Vi rekommenderar att ni tar upp frågan om hjälp utifrån i den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet, så att bedömningen görs varje år och inte bara när något har hänt.

Exempel där behovet ofta uppstår

AFS 2023:2 nämner företagshälsovården på flera ställen i kapitlen om organisatorisk och social arbetsmiljö och om arbetsanpassning. Här är några exempel:

• Utbildning för chefer. Ni som arbetsgivare ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Enligt de allmänna råden kan utbildningen ges av företagshälsovård eller annan resurs med kompetens inom området (AFS 2023:2 2 kap. 4 §).
• Stöd vid kränkande särbehandling. Rutinerna för kränkande särbehandling ska bland annat visa hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp. Enligt de allmänna råden kan ni ge företagshälsovård eller annan sakkunnig uppdraget att ge stöd och hjälp (AFS 2023:2 2 kap. 11 §).
• Arbetsanpassning. De allmänna råden om hur arbetsanpassning går till hänvisar till kravet att anlita företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp utifrån när den egna kompetensen inte räcker för arbetsanpassningen (AFS 2023:2 3 kap. 6 §).

Exemplen visar var behovet ofta finns. De betyder inte att ni alltid måste anlita företagshälsovård i just de situationerna. Har ni själva kompetensen gör ni arbetet själva.

Vad kan företagshälsovården hjälpa till med?

Med det mesta i arbetsmiljöarbetet där ni saknar egen kunskap. Behovet gäller ofta några återkommande områden, till exempel:

• Det systematiska arbetsmiljöarbetet. Stöd i att undersöka arbetsmiljön och göra riskbedömningar, till exempel av stress, buller, belysning eller ventilation, och förslag på åtgärder.
• Ergonomi. Många belastningsbesvär kommer av arbetsställningar som går att ändra, vid ett löpande band lika väl som vid en bildskärm.
• Utredningar. Hjälp med utredningar av tillbud och olycksfall, och av ohälsa som kan bero på arbetet.
• Utbildning. Till exempel för chefer, arbetsledare och skyddsombud.
• Arbetsanpassning och rehabilitering. Rutiner för att fånga upp tidiga signaler på ohälsa, medverkan i rehabiliteringsutredningar och anpassning av arbetsplatsen.
• Krisstöd. Snabb hjälp när någon har varit utsatt för våld, hot eller en annan omskakande händelse.
• Organisatoriska och sociala frågor. Undersökningar av arbetsbelastning och samarbete, och stöd vid konflikter, organisationsförändringar och frågor om ledarskap.

Vilka av dem ni behöver beror på era risker. Ett byggföretag behöver kanske mest hjälp med buller, vibrationer och tunga lyft. En redovisningsbyrå behöver kanske mest stöd kring arbetsbelastning och tidspress inför bokslut. Vi rekommenderar att ni skriver in i avtalet vilka tjänster som ingår, så att båda parter vet vad uppdraget är.

Krav på den hjälp ni anlitar

Den ska räcka för uppgiften. När företagshälsovård, eller motsvarande sakkunnig hjälp, anlitas ska den vara av tillräcklig omfattning, ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete (15 §).

Ett sätt att tänka kring de tre orden:

Arbetsmiljöverket rekommenderar att ni samverkar med företagshälsovården. De allmänna råden påminner också om att ni som arbetsgivare alltid har kvar ert ansvar för arbetsmiljön (15 §). Företagshälsovården kan undersöka, föreslå och utbilda. Det är ni som beslutar om åtgärderna och ser till att de blir gjorda.

Det här ska företagshälsovården få veta

Det som påverkar hälsan och säkerheten hos er, och hur ni arbetar med riskerna. Ni som arbetsgivare ska ge information till företagshälsovården, eller till den motsvarande sakkunniga hjälp som anlitas utifrån, om vilka faktorer som påverkar, eller misstänks påverka, arbetstagarnas hälsa och säkerhet (16 §).

Ordet *misstänks* är viktigt. Ni behöver inte vara säkra på att något skadar för att berätta om det. Om flera på lagret har klagat på värken i axlarna sedan ni bytte hyllsystem, är det sådant företagshälsovården behöver höra.

Företagshälsovården, eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, ska också ha tillgång till information om

1. aktuella arbetsmiljörisker,
2. förebyggande åtgärder, och
3. vilka åtgärder som har genomförts för att utse, utbilda och utrusta de arbetstagare som behövs för att genomföra första hjälpen, brandbekämpning och utrymning (16 §).

Informationen ska gälla både verksamheten i stort och varje enskild arbetsplats eller varje enskilt arbete (16 §). En generell bild av företaget räcker alltså inte. Företagshälsovården behöver veta hur det ser ut i verkstaden, i butiken och ute hos kund.

Ett förslag är att ge företagshälsovården era dokumenterade riskbedömningar, handlingsplanen, en sammanställning av tillbud och olycksfall och en lista över vilka som är utsedda för första hjälpen och utrymning. Läs mer om första hjälpen och krisstöd.

De som har arbetsmiljöuppgifter ska få säga sitt

Beslutet om hjälp utifrån är ert, men de som har uppgifter i arbetsmiljöarbetet ska få säga sitt om det. Ni som arbetsgivare ska se till att de som har fått uppgifter i arbetsmiljöarbetet får lämna synpunkter till er om att anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån (9 §, bilaga 1).

Det är också klokt. De som har uppgifter i arbetsmiljöarbetet vet ofta var kunskapen inte räcker till, och det är ofta de som arbetar tillsammans med företagshälsovården. Arbetsmiljöverkets vägledning om systematiskt arbetsmiljöarbete nämner upphandling av företagshälsovård som ett av tillfällena när arbetstagarnas och skyddsombudens medverkan är särskilt viktig. Där ni har ett skyddsombud föreslår vi att det är med när ni bestämmer vad avtalet ska innehålla.

Sammanfattning

Företagshälsovård är inte alltid ett krav. Ni som arbetsgivare ska anlita företagshälsovård, eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, när den egna kompetensen inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetsanpassning och rehabilitering, och hjälpen ska ha tillräcklig omfattning, kompetens och resurser (15 §). Ni ska ge den information om det som påverkar, eller misstänks påverka, arbetstagarnas hälsa och säkerhet, och den ska ha tillgång till information om aktuella arbetsmiljörisker, förebyggande åtgärder och vad ni har gjort för att utse, utbilda och utrusta dem som behövs för första hjälpen, brandbekämpning och utrymning (16 §). De som har uppgifter i arbetsmiljöarbetet ska få lämna synpunkter på att anlita hjälpen (bilaga 1). Ansvaret för arbetsmiljön ligger kvar hos er.

Läs mer om AFS 2023:1 i sin helhet.